Nu har jag varit på peace & love färdigt. Jag har inte varit i Umeå på sex dagar. Idag åkte jag tåg och tåg och sedan buss hem. Bussen var skitjobbig, jag fick inte ens sitta själv. Första gången jag skulle åka tåg fick jag inte heller sitta själv, men det kändes okej då. Det kändes dock inte okej när jag såg att den jag satt bredvid skrev ett sms där det stod "Vad är medelåldern på peace & love? Det var mest småbarn som klev på nu när jag passerade borlänge :p". Det kändes olustigt. Jag satt där och försökte inbilla mig att han inte syftade på mig samtidigt som jag tyckte mig kunna känna hur mycket han hatade att jag satt där. Jag hatade tillbaka. Han klev av en hållplats senare, tog sin gitarr och gick. Men före det så vände han sig om och log mot mig. Jag tror han fick dåligt samvete, eller så var det bara ett tics. När jag skulle åka tåg den andra gången så var det bestämda platser. Min plats var bredvid en kille med converse. Det var det enda jag minns av honom, för han gick direkt jag hade satt mig ner. Sedan kom han aldrig mer tillbaka. Det var då jag började inse hur sliten och ful jag måste varit, men jag hade för ont i huvudet för att kunna tänka mer på det. Jag sov på tåget, trots att det satt ett skitjobbigt barn på andra sidan. Hon slutade aldrig prata. Det var helt sinnessjukt hur mycket hon hade att säga och sjunga. Och den tågresan var ändå runt tre timmar. Det var skönt att jag kunde sova iallafall hälften.

Jag kanske kan skriva något om själva peace & love sedan också. Ska sätta det på min att-göra lista. Nu är det faktiskt det enda som står där, jag har aldrig någonting att göra.

Vi har köpt hem en kattunge idag. Hela min familj vill döpa den till skitkonstiga saker, antar att det kommer ta några dagar innan de inser att han måste heta Sven. Jag ser på honom att han vill heta Sven, har aldrig sett en mer svenssonliknande katt. Nu heter han ju ingenting, han har inte ens ett namn. Stackars. Fast det måste kännas coolt ändå, om jag inte hade haft något namn så hade jag bara chillat. Det hade varit orginellt att inte ha något namn, tråkigt att man måste ha ett. Sven är ju bättre än ingenting iallafall.

Har ätit kalvmage och mår illa. Mamma har köpt skitmycket saker man kan äta att packa med och mjukost också med kalvmage. Jag åt lite nyss, det fick mig att må dåligt efteråt. Alltså i huvudet, jag kräktes inte. Nu går tåget expressbussen om sju timmar. Hoppas Jenny sover.

Nu ska jag fara på peace & love också. Jag ska få bo i Jennys tält, äta hennes mat, sova på hennes madrass... En gång sa Jenny att jag var som hennes lilla lillasyster. Det kanske är sant. Hon har till och med bokat tågbiljetten åt mig nu. Vi ska åka buss klockan åtta imorgon, sedan ska Jenny ta hand om mig hela festivalen. Det har hon lovat, och om inte så ingår det faktiskt när man ska vara en stor storasyster åt någon.

Ja, iallafall så hade jag inget roligt midsommarfirande. Men det brukar jag inte ha ändå, så det var lugnt. Jag följde med min familj till Sörböle. Egentligen hade jag tänkt stanna hemma och bara vara, men det blev inte så. Jag var onödig och följde med. När vi hade firat midsommar i fyra timmar med tre andra familjer kunde jag bara sitta och göra den outhärdliga minen. Då frågade mamma om hon skulle skjutsa hem mig.

Sen gick jag och sov. Klockan 04:40 ringde Steven, han hade fått mitt nummer av Malin. Jag var trött men jag visste inte vad klockan var så jag vågade inte säga något, men det gjorde inget. Det var ett viktigt samtal. Han hade väldigt mycket att säga. Sedan kunde jag inte somna om. Så jag låg där och gjorde inget i några timmar. Hade jag haft internet då så hade jag ju bloggat någonting om det, men jag kom inte ihåg hur det kändes nu.

Gud vad less jag blir. När jag vaknade på midsommarafton hade strömmen gått, och när strömmen kom tillbaka hade vi oförklarligt inget internet. Då hade switchen som är inlåst på skolan gått sönder. Det var ingenting vi kunde göra åt det, bara härda. Och ändå hände det kanske arton saker som jag hade kunnat blogga om, men då gick ju inte det. Då måste det bli ett långt inlägg nu istället, och jag hatar fan långa inlägg. Egentligen hatar jag alla inlägg överhuvudtaget. Ungdomars debattinlägg om FRA, bhinlägg som man inte kan ta ut... Det finns ju knappt något positivt när man tänker efter. Då slutar jag nu. Herrå.

Blogg.se har fått mitt tidigare konto att flippa. Det blir bara värre för varje gång jag loggar in på det, så jag funderar på att sluta helt. Kan inte förstå att jag förutsåg det och därför skapade ett nytt konto (det här). Jag kanske är magisk, eller synsk. Vi hade en synsk i släkten tidigare, det har min faster berättat. Det var en tant som brukade vara ute och gå på trottoaren mitt i natten och se gengångare, och sedan gå hem och skriva dikter om det. Hon verkade äga, synd att jag aldrig hann träffa henne. Hon är ju säkert död sen skitlänge tillbaka nu. Det var min skånska faster som berättade det. Vi ska inte fara någonting till Skåne i sommar, men Skåne ska komma hit. Dvs min faster och min farmor. Det blir i augusti, och det kommer äga. Då ska jag ta reda på mer om min synska släkting.

Igår var jag ute i Vännäsby på fiskefest. Jag har aldrig varit ute på en fiskefest förut, det känns skönt att få det gjort faktiskt. Lina fyllde 21 år. Men när jag kom fram i Vännäsby så var det bara en och en halv timme kvar av hennes födelsedag. Jag fiskade ingenting själv, men det gjorde Jenny. Hon fiskade riktigt hårt, hon hade till och med fått en fisk tidigare. Den låg i en plastpåse, utom huvudet. Huvudet låg på ett dött träd som låg nere vid vattnet, och jag höll på att röra i det. Jenny sa att jag var en sekund från att röra i det. Det var inte roligt.

Lina har en blogg om fiske. Hon vet inte att jag länkar henne, men det gör inte någon annan heller eftersom att ingen har min blogg. Bara jag. Det känns bra.

linas blogg om att fiska

Idag ska jag göra viktiga saker. Typ dammsuga. Det är roligt att se när dammet försvinner. Sedan skulle jag vilja ha en matta, jag har varken haft matta eller gardiner på ett år nu nästan. Eller jag hade julgardiner i ett år. Sedan fick jag nog när det blev jul igen och tog ner dem. Det var värt. Det var riktigt fula gardiner faktiskt.

Pappa hittade en rolig sak idag. Det var ett REKTANGULÄRT stycke tyg, med lurv på. Han frågade vad det var, men jag visste inte. Så jag gissade på en matta eller en duk, men det var dåliga gissningar. Det hade inte passat som något av dem. Frågan är vad det passar till egentligen, kanske någonting som en hund kan ligga på. Men våran hund är i Bösta och lär sig valla får. Jag kanske kan ligga på den. Eller så använder jag den som matta bara för att.

Välkommen till min nya blogg-inlägget går inte att ändra. Det måste vara något fel. Här är min nya blogg. Arkivet blev så långt på den gamla och när jag försökte korta ner det funkade det inte. Då fick jag nog. Man ska inte ta någon skit, särskilt inte från blogg.se. Det har jag gjort alldeles för många gånger. Jag hatar den här sidan. Men den hatade mig före. Blogg.se hatar alla sina (vanliga) medlemmar, det är ju bara att inse.

kan man ens ändra det här inlägget