Idag har jag inte gjort någonting alls. Det var skönt. Jag kunde ha ätit en riktig lunch och skrivit en bokrecension på engelska eftersom att det var villkoret för att min mamma skulle sjukanmäla mig. Men jag hade ingen tid till det. Att göra ingenting tog hela dagen. Dessutom var det hemskt påfrestande. Särskilt jobbigt var det när jag låg i min säng och var tvungen att klappa Sven för att han skrek annars. Efter ett tag blir man ju less. Också blir det katthår överallt.